Artikel
14 december 2023 · 4 min lästidIKT-sektorn står idag för cirka en tiondel av den globala elanvändningen och förväntas nå 20 procent år 2030. I många år har fokus legat på att göra hårdvaror mer energieffektiva, men nu är det dags att lyfta frågan om att göra mjukvaran mer energieffektiv. Även om miljöansvar och grön teknik i många avseenden har blivit norm i näringslivet, har programvaruindustrin fortfarande en lång bit kvar.
Grön kod är ett steg i rätt riktning och ett sätt att optimera energiförbrukning och energieffektivitet i programvarudesign. Det är inte enbart ur ett hållbarhetsperspektiv som grön kod är viktig, utan det finns också stora affärsmässiga fördelar. Båda är viktigare än någonsin i dessa tider!
Optimering av programvara är egentligen inte något nytt, men det behandlas idag ofta med en förvånansvärd slapphet inom branschen. Ett klassiskt sätt att lösa problem är ofta genom att köpa mer hårdvara när informationssystemet går för långsamt. I molnmiljöer är det naturligtvis ännu enklare att köpa extra kapacitet. Den snabba tillväxten av datorkraft på både mobila enheter och servrar har inte gjort saken bättre.
Tyvärr är ineffektiv programvara ofta ett tecken på andra kvalitetsproblem.
Tidigare fanns det begränsningar när man byggde kod och man var tvungen att ta hänsyn till begränsat minne, lagring eller nätverkskapacitet. Det krävde att man var sparsam och tänkte till. När vi idag har tillgång till i stort sett oändliga resurser kan det lätt bli så att man tar resurserna för givet och blir både slarvig och lat.
Till exempel, tidigare behövde man uttryckligen reservera minne för att lagra information och senare frigöra det. Det behövs inte idag i samma omfattning och det medför att man inte heller blir påmind om vilka resurser som krävs för koden, och som nybörjare inte heller påminns om att fundera kring hur grönt ens kodning är.
Så kommer du igång med grön kod
1. Säkerställ att din programvara är energieffektiv
Ett första steg mot att säkerställa att de programvaror man använder är energieffektiva är att göra en intern audit där man ser över att man använder sina tjänster på ett vettigt sätt för både miljö och ekonomi. Det är möjligt att få ut rapporter från leverantörer på deras lösningars miljöpåverkan. Använd informationen för att se om du kan göra bättre val för vissa tjänster. Se till att välja tjänster som är energisnåla men som ändå passar ditt behov. Att inte betala för tjänster du inte behöver är ett smart sätt att optimera kostnader. Fundera också över om sättet ni driftsatt er tjänst på är smart ur ett miljöperspektiv.
2. Välj ett grönt programmeringsspråk
Det finns 100 olika programmeringsspråk att använda för kodning och det finns stora skillnader för hur mycket energi de olika språken förbrukar för att nå samma resultat. Java, som är väldigt vanligt att vi använder i Sverige, kräver inte så mycket energi vilket naturligtvis är bra. En av de språk som kräver mest energi är Python, som fortfarande används för relativt stora tjänster, som man alltså inte bör välja om man vill tillämpa grön kod. Och naturligtvis finns det språk som ligger någonstans mellan de två när det gäller energiförbrukning, som det populära C# till exempel.
Idag talas det mycket om AI och ChatGPT och andra motsvarande teknologier. Många har testat dom på skoj för att testa vad de kan göra, medan andra använder verktygen i sitt daglig arbete. Men AI och ML kan användas för så mycket mera, saker som kanske är inte lika synliga till allmänheten. De kan ha ett enormt stort påverkan på hur olika processer fungerar, minska utsläpp genom att optimera till exempel. hur man hanterar sin fleet eller för att effektivisera vår vardag genom automatisering. Även om processerna som hanterar datan kan vara tunga, kan resultaten ha en tydligt större betydelse, men även där blir processerna hela tiden mer effektiva.
3. Koda hållbart
Ser man till hållbar utveckling överlag, så ska man inte producera tillfälliga lösningar utan man ska jobba långsiktigt. Det gäller att man väljer teknologier och bygger arkitektur på ett sätt som kan byggas vidare på, och slipper bytas ut helt. Det man investerar i idag ska man kunna använda i flera år.
För att tillämpa grön kod krävs att man funderar lite och planerar mer innan man börjar, och det tar möjligtvis lite mer tid initialt eftersom man kan behöva utvärdera och jämföra olika alternativ och tjänster. Men i slutändan kommer man med grön kod att få en bättre ekonomi på sina tjänster eftersom de kostar mindre att driftsätta. Det är alltså värt att göra arbetet inledningsvis.
Hållbara smarta lösningar skapar dessutom ytterligare värde. Det blir allt viktigare för företag att hela verksamheten är hållbar, och allt oftare kräver man att underleverantörer har ett hållbarhetsprogram och definierat sina hållbarhetsmål. Upphandlingsmyndigheten har till exempel upprättat hållbarhetskriterier anpassade för offentlig upphandling, eftersom offentliga inköp kan utgöra ett viktigt verktyg för att nå många av de globala målen som FN:s medlemsländer har kommit överens om ska uppnås inom ramen för Agenda 2030. Bland annat nämns energieffektivisering en viktig åtgärd nödvändig för att uppfylla Sveriges klimatmål. År 2030 ska Sverige ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.
För Nitor är hållbar utveckling och grön kod både självklart och viktigt. Vi vill producera tjänster som är serverlösa och som aktiverar resurser vid behov, det vill säga inte använder reserverade resurser så att kunder inte behöver betala för tjänsten när man inte använder den. Vårt arbete ska kunna vara i drift i flera år och byggs på ett sådant sätt att det finns en bra bas att bygga vidare på när behov uppstår.
Det handlar framför allt om inställningen och viljan om att man vill ta steget mot grön kod snarare än att det saknas kunskap eller utbildning. Kunskapen finns inom marknaden, men man måste vilja göra det!