It looks like you are using Internet Explorer, which unfortunately is not supported. Please use a modern browser like Chrome, Firefox, Safari or Edge.

Tillgängliga digitala tjänster är bra för oss alla

Publicerad i Design

Skriven av

Tuomas Lilja
Principal Designer

Tuomas Lilja has almost two decades of experience in user-centred UX/UI design. He is able to craft digital products from start to finish, including frontend development with modern web technologies. Tuomas loves learning new things and is not afraid to jump in at the deep end. In his free time, you’ll often find him behind the drum set, high up on a climbing wall or on the shores of Eastern Helsinki.

Artikel

19 maj 2022 · 5 min lästid

Tycker du att det är svårt att förstå vad som menas med en text på en webbsida, eller kämpar du med att placera tummen rätt för att kunna trycka på en knapp i en mobilapp? Känner du igen dig? Isåfall – ta det inte personligt. Det är inte dig det är fel på, utan det betyder att tjänsten inte är utformad på ett tillgängligt sätt.

Tillgängliga digitala tjänster innebär förenklat att de är utformade på ett sätt som tjänar alla användare. I praktiken betyder det bland annat att användargränssnittet är utformat på ett sätt som gör att syn- och hörselnedsättningar eller andra kognitiva utmaningar inte hindrar användningen av tjänsten.

"Tillgängliga tjänster innebär att alla kan använda tjänsten utan några större utmaningar. Även om tillgänglighet syftar till att hjälpa dem som har specifika behov när det gäller digitala tjänster, innebär tillgänglighet i praktiken att alla användare av tjänsterna får en bättre upplevelse," säger Tuomas Lilja, Principal Designer på Nitor. 

Tillgänglighet kan hjälpa oss i en mängd vardagliga situationer. En text är till exempel lättare att läsa i starkt solljus när färgkontrasten, textstorleken och teckensnittets läsbarhet är rätt. Att göra en beställning online samtidigt som du håller din bebis med en hand är lättare när beröringsområdena på länkar och knappar är tillräckligt stora. När en video är textad blir det möjligt för dig att titta på den utan att ha ljudet på.

Tuomas Lilja har en lång karriär inom användargränssnitt Konsultvärlden har varit hans bakgård i nästan två decennier, och sedan 2019 arbetar han på Nitor.

"Jag studerade vid Tekniska högskolan i Helsingfors, numera Aalto-universitetet, och drömde om en karriär som sjukhusfysiker. Det var då jag upptäckte hur jag fascinerades av användarvänlighet och kom då på att det var rätt område för mig. Min inställning till design av användargränssnitt är att det ska vara användarcentrerat och användningsorienterat, vilket betyder att tillgänglighet är en naturlig del av mitt arbete."


Tillgänglighet främjar jämlikhet 


Statistiska Centralbyrån uppskattar att runt 36 procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning som skapar ett behov av tillgängliga tjänster. I EU har 80 miljoner människor en funktionsnedsättning, eller en begränsning som gör det svårt att använda digitala tjänster. I praktiken betyder det att ungefär en av fem har behov av mer tillgängliga digitala tjänster. Därför regleras även tillgängligheten via ett EU-direktiv.

Det här direktivet, känt som “webbtillgänglighetsdirektivet”, reglerar miniminivåer för tillgänglighet för offentliga onlinetjänster och har sätt att övervaka att de faktiskt uppnås. Direktivet om webbtillgänglighet syftar till att främja lika möjligheter för alla i det digitala samhället.

"Många vet med sig att de kan förvänta sig åldersrelaterade synförändringar, men få vet att åldrande medför svårigheter att uppfatta till exempel blå toner. Tillgänglig design tar hänsyn till detta så att vi kan fortsätta dra nytta av digitala tjänster när vi åldras. Digitala tjänster är centrala i tiden vi lever i och tillgången till dem avgör om man kan delta i samhället självständigt och på lika villkor," säger Lilja.

Kraven på tillgänglighet är obligatoriska för offentlig förvaltning, som regioner, kommuner och myndigheter, samt hos många icke-statliga organisationer och för vissa företag. Under de närmaste åren kommer kraven att utvidgas till att omfatta flera verksamhetsformer, bland annat alla nätbutiker i EU.För andra är tillgänglighet en viktig designprincip.

"För några år sedan var mobilversioner av webbtjänster något nytt och önskvärt. Idag är många tjänster designade med mobila enheter i centrum och stöd för mobil tillgänglighet är numera standard. Jag tror att tillgängligheten gradvis kommer bli en fråga som är underförstådd, och att den istället blir utgångspunkten för all design."

En tillgänglig tjänst behöver bland annat ta hänsyn till valet av färger ur en mängd olika perspektiv. Till exempel är nästan tio procent av alla män färgblinda, vilket gör att vissa färger och färgkombinationer är omöjliga eller svåra för dem att se. Utöver det kräver en nedsatt syn en god och tillräcklig färgkontrast samt teckenstorlek. De som har en synnedsättning navigerar på webben med hjälp av en skärmläsare, och det behöver hållas i åtanke redan på kodnivå.

"Det finns mycket att tänka på när det kommer till tillgänglighet, som exempelvis äldre människor, personer med lässvårigheter eller problem med motorik, personer med dåligt minne eller andra kognitiva förmågor som är nedsatta. Åldern börjar påverka oss redan när vi når mitten av livet. Tillgänglighet är också viktigt för mindre erfarna datoranvändare", menar Lilja.

Tillgänglighet måste tas upp från början 


På Nitor har tillgänglighet länge varit ett av våra viktigaste fokusområden, som i våra Core projects, som syftar till att främja kompetensutveckling för våra medarbetare. Vi har anordnat flera interna utbildningar om tillgänglighet, både av externa föreläsare och intern personal.

"Vi brinner för jämställdhet och för att göra världen till en bättre plats, när som helst och var som helst. Ett sätt är att designa tillgängliga tjänster. Jag använde till exempel min utbildningsbudget för att nå en högre nivå av tillgänglighetscertifiering", säger Lilja.

Tillgänglighet mäts genom de så kallade WCAG-kriterierna. WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines. Att följa kriterierna innebär dock inte att tjänsten automatiskt blir mer tillgänglig. Den som designar en tjänst måste förstå vad kriterierna betyder ur användarnas perspektiv.

Det är lite som att jag skulle läsa igenom några byggregler och börja bygga ett hus – slutprodukten skulle inte bli särskilt bra. Jag skulle antagligen trilla i diket många gånger längs vägen, säger Lilja.

I IT-projekt är det bra att ha tillgängligheten i åtanke redan från början. En professionell samarbetspartner vet vad som bör och ska beaktas när det gäller tillgänglighet, men det är också viktigt att kunden är engagerad i att tillhandahålla en så tillgänglig tjänst som möjligt.

"Tillgänglighet är inget man kan sätta på en produkt som ett klistermärke i slutet av ett projekt. Att ha tillgänglighetskraven i åtanke från början är vad som kommer resultera i den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen." säger Lilja.

Hur ser tillgänglighet ut i praktiken? Läs mer om tillgängligheten i Helsingforsområdets servicekarta – som Nitor har varit med och utvecklat

Skriven av

Tuomas Lilja
Principal Designer

Tuomas Lilja has almost two decades of experience in user-centred UX/UI design. He is able to craft digital products from start to finish, including frontend development with modern web technologies. Tuomas loves learning new things and is not afraid to jump in at the deep end. In his free time, you’ll often find him behind the drum set, high up on a climbing wall or on the shores of Eastern Helsinki.