En bra början är halva jobbet – men för att minska vårt koldioxidavtryck måste vi använda varje verktyg i vår teknologiska verktygslåda

För närvarande konsumerar information- och kommunikationsteknologi ungefär en tiondel av världens el och står för 3–4 procent av de globala koldioxidutsläppen. Som jämförelse representerar flygutsläpp cirka 2 procent.

Den ökande digitaliseringstakten utgör ett tveeggat svärd; å ena sidan kan den bidra till en betydande minskning av koldioxidutsläpp och därigenom mildra klimatförändringarna. Å andra sidan leder användarvänligheten hos tjänster till en ökad konsumtion av dem. Beroende på uppskattningen kan den förutspådda elförbrukningen för IT-sektorn under de närmaste tio åren öka från sex procent till häpnadsväckande 21 procent.

Därför är ansvar för och minskning av koldioxidavtrycket heta ämnen inom IT-sektorn också. Men vad innebär ansvar när det gäller teknikval och praktisk programutveckling?

"På Nitor har vår utgångspunkt när det gäller ansvar länge rotats i kvalitetstänkande - vi gör arbetet ordentligt från början. Idén om en kod som levereras med livstidsgaranti har varit en central princip för vårt arbete långt innan dagens diskussioner om ansvar och klimatmässig hållbarhet," säger Pasi Niemi, VD för Nitor Care.

Det är avgörande att överväga kostnaderna inom ett projekts hela livscykel, särskilt om tjänsten är avsedd att köras under många år. Ett system implementerat till lägre ingångskostnad kan bli mycket dyrare i det långa loppet på grund av användnings- och uppdateringskostnader.

"Kvalitetsarbete är också miljömässigt hållbart - vi gör vettiga saker på ett vettigt sätt utan att slösa resurser. Ett exempel är att se till att inga system lämnas igång i onödan i bakgrunden," säger Akseli Lukkarila, en av Nitors mjukvaruutvecklare.

Det är också god praxis att informera kunden om genomförda åtgärder.

"Vi anser det vara av yttersta vikt att motivera vad vi gör och varför – det i sig är ansvarsfullt," påpekar Santtu Vuori, CTO på Nitor Sweden.

Nycklar till bättre val: molntjänster, grönare kod och serverlösa lösningar

Låt oss börja från början.

"En betydande del av ett systems koldioxidavtryck skapas via dess implementering – till exempel koldioxidavtrycket från arbetskraftens datorer, använda tjänster, pendling och så vidare. När detta system sedan laddas upp i molnet kan dess elförbrukning minska drastiskt," förklarar Niemi. "Därför tenderar vi att tilldela kompakta team till kundprojekt och övervaka molnkostnader månatligen”.

Ändå kan koldioxidavtrycket från stora system vara en betydande faktor. Resurskraven bör minimeras från början. Genom att följa sunda principer för programvarudesign och programmering kan man dra ner på både energiförbrukning och projektkostnader. Det är också avgörande att betrakta tillgänglig databehandlingskapacitet som en begränsad resurs.

"Den grönaste och mest kostnadseffektiva koden är ingen kod alls. Därför är det viktigt att vara medveten om vilka problem projektet syftar till att lösa redan från början. Med en solid systemarkitektur kan betydande mängder resurser sparas innan en enda rad kod är skriven", påpekar Lukkarila.

Programspråket spelar också en roll. "Moderna programmeringsspråk har energieffektiviteten hos gamla lågnivåprogrammeringsspråk, men med funktionsuppsättningarna hos högnivåprogrammeringsspråk som möjliggör snabbare och smidigare programutveckling. Bra exempel är Go och Rust, som kan hjälpa till att avsevärt minska antalet nödvändiga servrar och resurser”, konstaterar Lukkarila.

Till exempel visade en studie utförd 2017 att C- och Rust-programmeringsspråk var betydligt mer energieffektiva än andra språk, där Javascript och Python konsumerade upp till fyra och 75 gånger mer energi än C respektive Rust. Molnet kan vara en extremt energieffektiv driftsmiljö för applikationer och kan markant minska både operativa kostnader och koldioxidavtrycket. Till exempel har den finländska transit-tjänsten Matkahuolto rapporterat årliga besparingar på 400 000 euro genom att göra sina informationssystem mer ekologiska.

"De flesta lösningar vi underhåller är relaterade till offentliga molntjänster, och vi strävar ständigt efter att hitta bättre och mer hållbara lösningar. Att överföra arbetsbelastning från ett datacenter till molnet kommer att minska koldioxidavtrycket med minst hälften, men att visa det är fortfarande pågående arbete för offentliga molntjänsteleverantörer. Dock utvecklas dessa verktyg och vi följer aktivt det arbetet," säger Niemi.

Serverlösa lösningar kan också minska koldioxidavtrycket tillsammans med många andra fördelar. Om en mer traditionell infrastruktur används optimerar tekniska team inte alltid den tilldelade serverkapaciteten i förhållande till den faktiska arbetsbelastning som hanteras.

"Serverlösa lösningar kan minska användningen av nödvändig databehandlingskraft. De har också en roll i emissionsoptimisering, eftersom resurser spenderas endast när det verkligen behövs. Det innebär att mindre energi förbrukas av vilande eller annars onödiga processer," säger Vuori.

Serverlösa lösningar ger molnleverantörer möjlighet att dela resurser mellan kunder och optimera deras användning. En applikation implementerad med serverlös teknik skalar enkelt. Databehandlingskraft konsumeras endast när användare behöver applikationen."

Artificiell intelligens och mer miljövänliga datacenter syns på horisonten.

Under de kommande fem åren kommer hållbarhet att ta ökande företräde i affärs- och tjänsteplanering – åtminstone enligt Niemi, Vuori och Lukkarila. Hållbarhet börjar med tjänstedesign och affärsplanering. Generellt sett innebär detta att företag ger mer omfattande överväganden åt vilka typer av tjänster de erbjuder och hur dessa påverkar människor och miljön.

"Det här är redan en del av anbudsfasen. Kunder är alltmer intresserade av hållbarheten i Nitors processer, och kraven på att hålla koll på koldioxidavtrycket och socialt ansvar gäller även mindre företag. Detta är tydligt även på den svenska marknaden, där Nitor fortfarande är en mindre aktör jämfört med i Finland," påpekar Vuori.

I framtiden kommer offentliga molntjänstleverantörer inom EU att behöva uppfylla strängare krav. Till exempel strävar Amazon Web Services efter noll netto-utsläpp fram till 2040 och uppger att den använda elektriciteten kommer att produceras från förnybara källor senast 2025. År 2022 härstammade 90 procent av Amazons elanvändning från förnybara energikällor.

Etik, cybersäkerhet och korrekt hantering av data blir alltmer betydande faktorer inom teknikutveckling, särskilt gällande artificiell intelligens och dataskörd. Ny lagstiftning håller på att utarbetas för att tackla dessa utmaningar, och ansvarsfulla metoder är en nyckelfaktor i teknikprojekt på alla nivåer.

"Artificiell intelligens kommer att tränga in alltmer i våra dagliga liv, och de utmaningar den medför kommer att bli alltmer grundläggande. Det är också viktigt att noggrant övervaka effekterna på koldioxidavtrycket, eftersom användning av artificiell intelligens kan kräva en mängd resurser jämfört med traditionell programmering. Bias i de data som används för att träna artificiell intelligens måste också beaktas, och skyddet av känslig data, som hälsoinformation, är avgörande för att förhindra att den hamnar i fel händer," betonar Vuori.

Läs mer om hållbara programvarulösningar och teknologi!